det är lätt att skriva - det är bra
lika lätt som att fejka det där leendet

det är svårt att få ut sånt som skulle behövas
lika svårt som att vissla med munnen full med kakor

sanningen är den att jag lurat mig själv till - bra
för kroppen har ingenting att säga emot längre
jag har tagit över mitt egna skal
från att varit proppfull till att blivit helt tom
och då är det jag som styr.
[vem är jag?]

så varför ljuga på så vis när någon frågar
för om jag får välja själv
vet jag att folk nöjer sig mer med - bra
för när jag ändå inte känner något
tänker något
varför ska jag då svara svar som inte skulle passa lika bra
det duger. okej. rullar på.

önskar något kunde få mig tillbaka på spår
ge mig tillbaka allt jag hade innanför skalet förut
för som så många gånger förr - JAG ÄR TRÖTT PÅ ATT VARA TOM

så egentligen skulle nog mitt riktiga svar vara
- jag vet inte. jag har inte den blekaste aning om hur det är. hur jag mår.

problemet är att jag är så jävla bra på teater
så inte en jävel skulle märka mina fel